Formentabelle zu „adaggerare“
Verb
Präsens (Indikativ) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular |
Warning: Division by zero in /srv/data/web/vhosts/www.latein.me/htdocs/formTable.php on line 456
adaggero | adaggeror |
2. Person Singular | adaggeras | adaggerare, adaggeraris |
3. Person Singular | adaggerat | adaggeratur |
1. Person Plural | adaggeramus | adaggeramur |
2. Person Plural | adaggeratis | adaggeramini |
3. Person Plural | adaggerant | adaggerantur |
Imperfekt (Indikativ) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggerabam | adaggerabar |
2. Person Singular | adaggerabas | adaggerabare, adaggerabaris |
3. Person Singular | adaggerabat | adaggerabatur |
1. Person Plural | adaggerabamus | adaggerabamur |
2. Person Plural | adaggerabatis | adaggerabamini |
3. Person Plural | adaggerabant | adaggerabantur |
Futur I (Indikativ) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggerabo | adaggerabor |
2. Person Singular | adaggerabis | adaggerabere, adaggeraberis |
3. Person Singular | adaggerabit | adaggerabitur |
1. Person Plural | adaggerabimus | adaggerabimur |
2. Person Plural | adaggerabitis | adaggerabimini |
3. Person Plural | adaggerabunt | adaggerabuntur |
Perfekt (Indikativ) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggeravi | — |
2. Person Singular | adaggeravisti | — |
3. Person Singular | adaggeravit | — |
1. Person Plural | adaggeravimus | — |
2. Person Plural | adaggeravistis | — |
3. Person Plural | adaggerare, adaggeravere, adaggeraverunt | — |
Plusquamperfekt (Indikativ) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggeraveram | — |
2. Person Singular | adaggeraveras | — |
3. Person Singular | adaggeraverat | — |
1. Person Plural | adaggeraveramus | — |
2. Person Plural | adaggeraveratis | — |
3. Person Plural | adaggeraverant | — |
Futur II (Indikativ) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggeravero | — |
2. Person Singular | adaggeraris, adaggeraveris | — |
3. Person Singular | adaggeraverit | — |
1. Person Plural | adaggeraverimus | — |
2. Person Plural | adaggeraveritis | — |
3. Person Plural | adaggeraverint | — |
Präsens (Konjunktiv) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggerem | adaggerer |
2. Person Singular | adaggeres | adaggerere, adaggereris |
3. Person Singular | adaggeret | adaggeretur |
1. Person Plural | adaggeremus | adaggeremur |
2. Person Plural | adaggeretis | adaggeremini |
3. Person Plural | adaggerent | adaggerentur |
Imperfekt (Konjunktiv) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggerarem | adaggerarer |
2. Person Singular | adaggerares | adaggerarere, adaggerareris |
3. Person Singular | adaggeraret | adaggeraretur |
1. Person Plural | adaggeraremus | adaggeraremur |
2. Person Plural | adaggeraretis | adaggeraremini |
3. Person Plural | adaggerarent | adaggerarentur |
Perfekt (Konjunktiv) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggeraverim | — |
2. Person Singular | adaggeraris, adaggeraveris | — |
3. Person Singular | adaggeraverit | — |
1. Person Plural | adaggeraverimus | — |
2. Person Plural | adaggeraveritis | — |
3. Person Plural | adaggeraverint | — |
Plusquamperfekt (Konjunktiv) | Aktiv | Passiv |
---|
1. Person Singular | adaggeravissem | — |
2. Person Singular | adaggeravisses | — |
3. Person Singular | adaggeravisset | — |
1. Person Plural | adaggeravissemus | — |
2. Person Plural | adaggeravissetis | — |
3. Person Plural | adaggeravissent | — |
Infinitiv | Präsens | Perfekt |
---|
Aktiv | adaggerare | adaggeravisse |
Passiv | adaggerari, adaggerarier | — |
Imperativ I | Aktiv | Passiv |
---|
2. Person Singular | adaggera | adaggerare |
3. Person Singular | — | — |
2. Person Plural | adaggerate | adaggeramini |
3. Person Plural | — | — |
Imperativ II | Aktiv | Passiv |
---|
2. Person Singular | adaggerato | adaggerator |
3. Person Singular | adaggerato | adaggerator |
2. Person Plural | adaggeratote | — |
3. Person Plural | adaggeranto | adaggerantor |
PPP | Singular | Plural |
---|
Nominativ | adaggerata, adaggeratum, adaggeratus | adaggerata, adaggeratae, adaggerati |
Genitiv | adaggeratae, adaggerati | adaggeratarum, adaggeratorum |
Dativ | adaggeratae, adaggerato | adaggeratis |
Akkusativ | adaggeratam, adaggeratum | adaggerata, adaggeratas, adaggeratos |
Ablativ | adaggerata, adaggerato | adaggeratis |
Vokativ | adaggerata, adaggerate, adaggeratum | adaggerata, adaggeratae, adaggerati |
PPA | Singular | Plural |
---|
Nominativ | adaggerans | adaggerantes, adaggerantia |
Genitiv | adaggerantis | adaggerantium, adaggerantum |
Dativ | adaggeranti | adaggerantibus |
Akkusativ | adaggerans, adaggerantem | adaggerantes, adaggerantia |
Ablativ | adaggerante, adaggeranti | adaggerantibus |
Vokativ | adaggerans | adaggerantes, adaggerantia |
PFA | Singular | Plural |
---|
Nominativ | adaggeratura, adaggeraturum, adaggeraturus | adaggeratura, adaggeraturae, adaggeraturi |
Genitiv | adaggeraturae, adaggeraturi | adaggeraturarum, adaggeraturorum |
Dativ | adaggeraturae, adaggeraturo | adaggeraturis |
Akkusativ | adaggeraturam, adaggeraturum | adaggeratura, adaggeraturas, adaggeraturos |
Ablativ | adaggeratura, adaggeraturo | adaggeraturis |
Vokativ | adaggeratura, adaggerature, adaggeraturum | adaggeratura, adaggeraturae, adaggeraturi |
Gerundivum | Singular | Plural |
---|
Nominativ | adaggeranda, adaggerandum, adaggerandus | adaggeranda, adaggerandae, adaggerandi |
Genitiv | adaggerandae, adaggerandi | adaggerandarum, adaggerandorum |
Dativ | adaggerandae, adaggerando | adaggerandis |
Akkusativ | adaggerandam, adaggerandum | adaggeranda, adaggerandas, adaggerandos |
Ablativ | adaggeranda, adaggerando | adaggerandis |
Vokativ | adaggeranda, adaggerande, adaggerandum | adaggeranda, adaggerandae, adaggerandi |
152 (228) Formen für „adaggerare“